Du har säkert sett det själv. Norrsidan av huset har fått en grågrön ton. Det som en gång var en kritvit putsfasad ser nu ojämnt och slitet ut. Kanske har det dykt upp rosa eller rödaktiga fläckar som inte går att borsta bort. Det är inte smuts i vanlig bemärkelse. Det är biologisk påväxt som har etablerat sig i putsens porer, och den kräver en helt annan typ av fasadtvätt än vad som fungerar på trä eller tegel.
Puts är ett av våra vackraste fasadmaterial, men också ett av de mest krävande att tvätta. Den här artikeln är skriven specifikt för dig som har en putsfasad och vill förstå vad som fungerar, vad som skadar och när det är dags att ta in professionell hjälp.
Vad gör puts så känsligt?
Det korta svaret: porositeten. Puts består av bindemedel, vatten, ballast och eventuella tillsatser, och har en grov ytstruktur som binder fukt och smuts betydligt lättare än exempelvis slät plåt eller behandlat trä. Alger och mögel fastnar inte bara på ytan utan tränger ner i porerna, där de fortsätter växa även om fasaden ser relativt ren ut på håll.
Det gör puts extra sårbart för två saker: felaktig rengöring som skadar den porösa ytan, och underlåtenhet att rengöra alls, vilket leder till fuktbindning, frostsprängning och i värsta fall strukturella skador. Puts är dessutom inte ett material. Det är en hel familj av material med mycket olika tålighet.
Vilken puts har ditt hus?
Innan du väljer metod för fasadtvätt behöver du veta vilken typ av puts din fasad har. Det avgör hur hårdhänt du kan vara.
- Kalkcementputs (KC-puts) är vanligast på hus byggda efter 1950. Den innehåller cement, är vitgrå i färgen och relativt hård. KC-puts tål varsam rengöring bra, men inte högtryck.
- Kalkputs hittar du framförallt på äldre hus, ofta byggda före 1950. Den är nästan helt vit, mjukare och betydligt mer porös. Om kalkputsen är nedbruten eller dåligt härdad kan den smulas sönder mellan fingrarna. Här krävs extra försiktighet vid all typ av rengöring.
- Tunnputs sitter ofta på cellplastisolering och är bara några millimeter tjock. Den tål varken slag, högt tryck eller kraftig borstning. Tunnputs kan låta ihåligt när du knackar på den utan att det innebär att putsen har släppt, det beror på isoleringen bakom.
Ett enkelt knacktest med baksidan av en skruvmejsel kan avslöja om putsen har släppt från underlaget. Hör du ett ihåligt ”bom” på en tjockputsad fasad bör du kontakta en fackman innan du tvättar.
Så tål olika putstyper rengöring
Att kalkputs kräver extra varsamhet är ingen slump. Enligt Länsstyrelsens information om byggnadsvård användes nästan alltid rent kalkbruk fram till mitten av 1900-talet. Kalkputs härdar genom kontakt med luften och förblir relativt mjuk, vilket gör att den kan följa små rörelser i underlaget utan att spricka. Samma mjukhet gör den samtidigt känslig för högtryck och hård borstning.
Tabellen nedan sammanfattar hur de tre vanligaste putstyperna skiljer sig åt när det gäller fasadtvätt.
| Putstyp | Vanligast på | Kännetecken | Tål högtryck? | Lämplig metod |
|---|---|---|---|---|
| Kalkcementputs (KC-puts) | Hus byggda efter 1950 | Vitgrå, relativt hård, innehåller cement | Nej | Varsam rengöring eller soft wash |
| Kalkputs | Äldre hus, ofta byggda före 1950 | Nästan helt vit, mjuk och mycket porös | Nej | Soft wash efter bedömning av en fackman |
| Tunnputs | Hus med cellplastisolering | Några millimeter tjock, kan låta ihålig vid knacktest | Nej | Soft wash utan kraftig borstning |
De tre vanligaste problemen på putsfasader
Rödalger
Röda eller rosafärgade fläckar på ljusa putsfasader är nästan alltid rödalger. De är särskilt vanliga på fasader som ligger i halvskugga med god tillgång på fukt. Rödalger växer långsammare än gröna alger men sitter hårdare och kan orsaka permanenta missfärgningar i putsen om de inte behandlas i tid. Varken såpa, ättika eller diskmedel biter på rödalger. Det krävs ett medel som bryter ned algernas cellstruktur.
Gröna alger och mörkpigmenterade svampar
Gröna alger är den vanligaste påväxten och trivs bäst på fuktiga norr- och västsidor. Mörkpigmenterade svampar kan visa sig som små svarta prickar eller mörka fläckar på fasaden. Båda typerna av påväxt trivs i fuktiga miljöer och kan orsaka missfärgningar som påverkar fasadens utseende. Läs mer om hur alg- och mögelbehandling fungerar.
Frostsprängning och sprickor
Vatten som tränger in i putsens porer expanderar när det fryser. Över tid skapar det sprickor, avflagningar och i värsta fall att hela putslager släpper från underlaget. Varje nollpunktspassering under vintern bidrar till den här processen. En ren, torr putsfasad är betydligt mer motståndskraftig mot frostskador.
Kan du tvätta putsfasaden själv?
Ja, vid lätt ytlig smuts. Men det finns viktiga begränsningar att känna till.
Börja alltid med att torrborsta med en mjuk borste för att avlägsna lösa partiklar. Blöt sedan ner fasaden med vanlig vattenslang och applicera ett alkaliskt rengöringsmedel (aldrig syrahaltigt) med lågtrycksspruta eller borste. Låt verka enligt anvisningen och skölj noggrant uppifrån och ner.
Problemet är att den här metoden bara tar bort det som sitter löst på ytan. Såpa och milda medel dödar inte sporerna som lever djupare ner i putsens porer. Fasaden kan se ren ut i några veckor, men påväxten växer snabbt tillbaka. Du hamnar i ett kretslopp av tvätt utan bestående resultat.
Och det viktigaste: var mycket försiktig med högtryckstvätt på en putsfasad. Fel tryck, avstånd eller metod kan skada ytan och pressa in vatten i konstruktionen. Skadorna kan kosta tiotusentals kronor att reparera, betydligt mer än vad en professionell fasadtvätt hade kostat.
Hur behandlar vi putsfasader med soft wash?
Puts kräver en metod som verkar kemiskt istället för mekaniskt. Det är precis vad soft wash gör.
LA Fasadvård börjar med att inspektera putsens typ och skick vid ett kostnadsfritt hembesök. Inspektionen avgör koncentration, appliceringsteknik och om det finns svaga partier som kräver extra hänsyn. Äldre kalkputs behandlas annorlunda än modern KC-puts.
Vi börjar med att applicera vårt rengöringsmedel baserat på natriumhypoklorit i en koncentration anpassad för just din putsfasad. Medlet verkar genom oxidation och bryter kemiskt ned alger, mögel och lav ända ner i porerna, utan att skada putsens ytskikt.
Påväxten dör direkt och börjar skifta färg redan efter några dagar. Det döda materialet lösgörs sedan successivt med regn och väder under de närmaste månaderna. Resultatet håller flera år, och med vår garanti, som innebär att all påväxt ska upphöra, kan du känna dig extra trygg.
Boka ett kostnadsfritt hembesök så bedömer vår fasadvårdsexpert din putsfasad på plats!
Fem tecken på att din putsfasad behöver professionell hjälp
- Du har tvättat själv men påväxten kommer tillbaka inom några månader.
- Röda, gröna eller svarta missfärgningar har spridit sig till stora delar av fasaden.
- Du ser sprickor, avflagningar eller partier där putsen börjar vittra.
- Fasaden ska målas om och behöver vara helt fri från påväxt innan ny färg appliceras.
- Du är osäker på vilken typ av puts ditt hus har och vill undvika att göra fel.
Sammanfattning
En putsfasad kräver en fasadtvätt som respekterar materialets porösa natur. Högtryck, syra och ytlig rengöring gör ofta mer skada än nytta. Softwash verkar kemiskt istället för mekaniskt och dödar påväxten ända ner i porerna utan att röra putsens ytskikt. Boka ett kostnadsfritt hembesök så bedömer vi din putsfasad och ger dig en ärlig rekommendation.
Vanliga frågor om fasadtvätt av puts
Varför får min vita putsfasad rosa fläckar?
Det är rödalger. De trivs på ljusa, fuktiga putsfasader och kan orsaka permanenta missfärgningar om de inte behandlas. Vanlig såpa eller ättika biter inte på rödalger. Det krävs en behandling som bryter ned algernas cellstruktur, antingen med ett specialmedel eller med professionell soft wash.
Mitt hus har kalkputs. Kan jag tvätta den själv?
Var mycket försiktig. Kalkputs är mjuk och porös, och tål varken högtryck eller kraftig borstning. Vi rekommenderar att du låter en professionell fasadvårdare bedöma putsen innan du gör något. Vårt kostnadsfria hembesök är ett bra första steg.
Hur vet jag om putsen har släppt från underlaget?
Knacka försiktigt på fasaden med baksidan av en skruvmejsel. Om du hör ett ihåligt ”bom” kan tjockputsen ha släppt. Tänk dock på att tunnputs på cellplastisolering alltid kan låta ihåligt utan att det innebär ett problem. Vid osäkerhet, kontakta en fackman.
Hur ofta bör en putsfasad tvättas?
Det varierar beroende på läge, fasadtyp, skuggning och fukt. Efter en professionell behandling med softwash från LA Fasadvård håller resultatet i flera år. Läs mer i våra vanliga frågor.
Kan jag använda ROT-avdrag?
Ja, fasadvård berättigar till ROT-avdrag, en skattereduktion på 30 % av arbetskostnaden. Vi hjälper dig med processen och erbjuder även delbetalning. Avdraget gäller enbart arbetskostnaden, inte material, och kan bli högst 50 000 kronor per person och år. Läs mer om reglerna hos Skatteverket.
Vad kostar fasadtvätt av en putsfasad?
Priset beror på fasadens storlek, putstyp och skick. Boka ett kostnadsfritt hembesök så får du en offert direkt på plats, helt utan förpliktelser.
